cmagnell

När jag va liten hade jag en docka som hette Emil och såg ut som en bebis. På toaletten där uppe hängde alltid något som liknade en sele.. Spenderade många timmar sittade där inne med tvättkorgen framför mig med massa roliga tidningar. Funderade många gånger över varför selen hängde där.. Men det blev aldrig att jag frågade mina föräldrar om det..
(på tal om att sitta på toa och kolla grejer vet jag att jag i mååånga år satt och kollade på ett blått paket tops av märket Johansson & Johansson som hängde på väggen mittemot toastolen.. förmodligen inte samma paket alla åren med tanke på min topskonsumtion..)
I vilket fall... 
En dag kände jag att jag va lite trött på att bära runt Emil i famnen så jag kom på den ypperliga idèn att hämta selen och bära honom i den ist! 
Så jag trädde i mina armar och satte lille Emil på magen, precis som jag sett mammor och pappor göra med riktiga bebisar!  
Kände mig som en riktig mamma med min bebis och gick stolt ner till mamma och pappa. 
Nu ska jag berätta vad mina föräldrar såg..
Deras lilla dotter kommer med sin docka på magen i pappas svettiga äckliga otvättade suspensuar ...

Saker man gör när man är liten glöms aldrig bort.. Speciellt inte saker som hände i skolan. Om någon kissade på sig t ex, då kommer det ofta upp fortf om man av händelse råkar prata om personen.. typ "Du vet han som kissade på sig på gympan" " Han som hängde i gardinerna" " Han som alltid fes" "Hon som bröt benet i dungen på rasten" and so on.. vågar inte ta riktiga exempel.. Folk kan ta illa upp... ;P
Såna småsaker kommer man fortf ihåg och man identifierar personen med händelsen. Detta är ju inte alltid så kul kan jag tänka mig..
Ännu värre är det från när man gick i högstadiet.. Om man inte umgåtts med personen efter man slutade nian tror folk att personen är likadan.
Det fanns väääldigt klara uppdelningar bland eleverna.. Dom sk
Studen
Hip Hopparna
Rassarna
Satanisterna
Sportnördarna, dom vanliga Nördarna
Coolingarna
Musikerna
Dom populära och dom bortglömda..

Var man ansåg sig själv höra hemma kan nog varit långt ifrån vad andra tyckte...
Jag gick nog själv genom några av grupperna..
Enligt min syn på det hela blev det blandad kompott.. lite dom bortglömda, nördarna, studen, musikerna (klarinetten ni vet...) och en otippad släng av satanism på slutet...
Men som sagt.. Vem vet vilket fack andra satte en i...
Grupper jag med all säkerhet vet att jag inte tillhört är iaf rassarna och sportnördarna...

På tal om sportnördar... Vet ni om att vår gympalärare Christel Granelli tog in mig på sitt kontor i nian och sa till mig att jag behövde inte vara med i höjdhoppstävlingen på idrottsdagen.
Anledningen var att i åttan när vi hade en sån tävling rev jag på 0.95 m... dom 3 första försöken.. fick 3 extra.. men det hjälpte inte..
ALLA andra eleverna klarade minst 1.05 m.
Kollade på resultatlistan.
Jag var sist. Allra sist. Själv....
Så sportnörd? I wish...