Triss-moment, pillertrillning, tudor...

I natt upplevde jag mitt alldeles eget TRISS-ögonblick... Ni vet de där: "Plötsligt händer det.."
Jag vaknar av att Nova-Li vill ha nappen. Reser mig o börjar gå runt sängen mot henne. Samtidigt ser jag att Daniel vänder sig om, sträcker sig mot hyllan ovanför honom, tar ner nappen o pluggar in den! HELT FANTASTISKT!!! Seriöst kändes det som om jag såg allt i slow-motion! ( jag gick också i slow-motion, hann nämligen bara halva vägen....)
Så de va bara att vända om o lägga sig igen, kändes som om jag va lyckligast i världen! 
Men säg den lycka som varar.. Universum kände nog att den behövde återställa balansen till normalläge, för efter det har jag sprungit fram o tillbaka, fram o tillbaka resten av natten... Jag gör oftast det ca 5ggr/natt men nu va de lätt de dubbla.. Lillan har varit såå orolig, gråtit, skrikit, pratat om vartannat...
Känner att jag kommit till en ny grad av trötthet. Trodde inte de kunde bli värre.
När jag väl slumrade till och började drömma va jag så trött i drömmen så jag orkade inte röra mig där heller. DÅ ÄR MAN TRÖTT!!! 

(Skit också!!!! Nu hände nåt med texten igen!!!
Gaahh!!! Letade på fejan om hur du sa man skulle göra Malin men funkade inte!! Skit också!!! Men om jag sparar detta som utkast o börjar skriva igen blir de kanske återställt? I will try..) nähä....

Jag har fått diagnos kronisk värk i bröstryggenoch förslitningsskada i nacken. (dels för att jag trillat ner från en trappa och dels för att jag trillat av min mammas häst Peter, (ja, han heter Peter, han är tysk om det gör det mer förståligt ) som vid tillfället va en väldigt slö, lat och snäll häst som knappt orkade gå framåt. (de har blitt farrt po han nu...) Men honom lyckades jag trilla av, eller rättare sagt gliiiida av i typ slow-motion och ändå slog jag mig som faaaan... Peter stannade och tittade på mig som jag va dum i huvudet.. Tjejen som hjälpte mig grät av skratt..) 
 
En blandning av dessa skador och att i tonåren haft för liten kropp för att hålla upp gigantiska tudor/pattar/tuttar/bröst/airbags (kärt barn har många namn) va en början på en förmodligen livslång värk. Om jag fått behålla den lilla kroppen och airbagsen utfällda med samma lufttryck genom åren hade de kanske varit värt värken, men ack... Vikten gick stadigt uppåt och brösten neråt.. Och värken accelererade häftigt.

Detta gör att jag är extremt trött hela tiden, man blir ju trött av smärta..Har typ 20 (nu överdriver jag lite, men tyvärr inte mkt, 13-16 st dagligen) tabletter jag tar dagligen och har man inte varit trött innan så vill jag lova att man blir det av dom! Maaaaj gadd! (som mor min brukar saj)

Iaf... Så har det varit sen jag var 14 år... När jag sen blev gravid kunde jag somna rakt upp och ner varsom typ.. (Alla blir ju trötta då.) Dessutom mådde jag illa dygnet runt hela graviditeten och fick inte behålla mkt. Levde på gröna äpplen, coctailtomater, persikor och piggelin!
 
Dom sista veckorna av graviditeten spydde jag upp till 6 ggr om dagen. Och sen fick jag såklart pinvärkar (värkar som kan vara ännu smärtsammare än vanliga värkar och gör inte ett skit nytta, alltså du öppnar dig inte) i sammanlagt 53 timmar innan jag fick bli inlagd på KK. Där hade jag värkar i 20 timmar innan lilla Nova-Li kom ut! 

I slutet fick jag den himmelska Epiduralsprutan och fick sova gott för första gången på länge!  Heeeelt fantastiskt!!! Sen började ett väldans tryck nedåt.. Daniel sov så jag ville inte väcka honom och jag ville inte störa så jag ringde inte på barnmorskan heller.. Märkte att det gjorde minst ont om jag hängde med trycket liksom.. Så jag höll på där ett tag..

Efter ett tag kom barnmorskan o jag sa att de va mkt tyck, det dröjde en halvtimme sen kollade dom och hon utbrister: Oj! jag ser huvudet! (trevligt)
(Detta va första gången sen jag kom till KK som jag kände mig säker på att dom inte skulle säga att det va inte va dags o skicka hem mig ist.)
Under krystningsvärkarnas aktiva fas som bara varade i typ 20 min hade jag inga som helst pauser (vilket barnmorskorna tyckte va konstigt) så jag svimmande av utmattning.. (såklart haha)

Dom första månaderna hade lillan kolik så då sov man inte för det. Hon kunde skrika i flera timmar och när hon väl somnade kände jag mig så stressad att försöka sova så då gick det inte för de.. Ond cirkel.. 
(just nu kommer jag inte ihåg vad det är jag ska komma fram till...)

I vilket fall är jag trött...
Ja förresten!!! Detta gör att jag tycker att jag är en perfekt kandidat att vara resebloggare!!! Värme är bra för min värk ju!!! :)
Snälla snälla underbara solresor!!!! Pick me! Pick me!!!
http://www.solresor.se/en/kampanjer/bli-resereporter/resereporter/

Nu byter vi ämne!!!
Jag har fått det ultimata vårtecknet!!!
Det luktar avlopp i rabatten längs med länförsäkringshuset på Lugnet (vid Netto om någon vill gå dit o suga in vårtecknet i näsan)
Skit i att leta efter snödroppar, fågelkvitter o sånt trams! Den riktiga våren har inte kommit förrän man får hålla andan när man går till Netto! Och hösten är inte kommen förrän man kan andas normalt där igen!
 
En till sak som jag precis upptäckte!!! Bästa sättet att se hur långa Nova-Lis små ljusa hårstrå är, är att gnugga en ballong i huvudet på henne så blir dom statiska!! Smart!!!

Och gott folk!! Som Anna Anka brukar säga: Don't fuck up!!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
Klicka här


RSS 2.0